En homogenisator finfördelar jämnar till texturer
Funderar du på vad en homogenisator är och vad den egentligen används till? Det är du inte ensam om. Många har hört ordet i förbipasserande, eller kanske läst på mjölkpaket att innehållet är homogeniserat – men långt ifrån alla har koll på vad det faktiskt betyder. Inte så konstigt kanske. Det är trots allt inte ett ord man vanligen slänger sig med till vardags.
Enkelt förklarat används en homogenisator till att finfördela och skapa en jämn, homogen textur i något – exempelvis mjölk. Utan behandling i en homogenisator skulle fettmolekylerna synas i mjölken som en hinna ovanpå, ungefär som när man blandar olja med vatten.
Hur går det till – rent praktiskt?
Homogenisatorn arbetar genom att pressa fettmolekylerna i en produkt genom en mycket smal springa, vilket får som effekt att molekylerna slås eller sprängs sönder och fördelas ut i den övriga vätskan. Utrustningen är ofta mekanisk och finns i både små och stora storlekar.
Ordet homogen betyder just enhetlig eller likformig, och härstammar från grekiskans homo – som betyder lika – och gen – som betyder -artad.
Vad händer om man inte homogeniserar en produkt?
Syftet med att homogenisera en produkt är dels att göra den mer tilltalande rent visuellt. Ett glas mjölk med en hinna av fett ovanpå skulle exempelvis inte se särskilt aptitligt ut, eller hur?
Ytterligare en anledning till varför man använder en homogenisator är för att hela innehållet i en produkt ska vara likvärdigt. Utan homogenisering skulle exempelvis det första glaset mjölk från ett paket innehålla väldigt mycket fett, medan de sista decilitrarna knappt skulle innehålla något fett alls.
Detsamma gäller för läkemedel, DNA-forskning och skönhetsindustrin, vilka också är branscher där man homogeniserar många produkter. Utan en behandling i en homogenisator skulle innehållet i en burk ansiktskräm eller ett visst läkemedel ha olika beståndsdelar, vilket naturligtvis skulle få en negativ inverkan på effekten.
